En känsla av frihet
Jag ska fan i mej ta tag i mig själv nu.
Jag ska fylla i det formulär som jag skrev ut för ett år sen ungefär från Försäkringskassans hemsida. En ansökan om bidrag till körkort.
Jag vet inte varför det blivit liggande så länge. Jag skickade in en stipendiumansökan förra året och beviljades 10 000 kronor i bidrag till körkort. 10 000 som utbetalas i efterhand i utbyte mot uppvisande av kvitton och med enda krav att kvitton måste inkomma inom två år. Efter detta har jag övningskört en gång. EN.
Sen kom jag av mig. Det känns som att det inte är någon ide, som att jag ändå kommer misslyckas så det är lika bra att ge upp direkt.
Men jag VILL ju ha körkort. Jag VILL kunna ta mig själv till och från jobbet även under vintern när vägarna är glashala. Jag vill inte vara beroende av andra i den mån jag kan undvika det.
Jag tycker allt känns så rörigt när jag sitter i bilen. Jag blandar ihop pedaler och blir mer och mer nervös.
Varför kan det inte bara vara lätt att ta körkort? Lätt och billigt.
Jag har skickat mejl till två bilskolor nu med en förfrågan om det brukar vara någon nämnvärd prisskillnad mellan att skaffa körkort för automat eller manuell bil.
Jag vet att folk i regel tycker att man bör skaffa körkort för manuella bilar för att underlätta ifall man behöver låna eller hyra bil etc.
Men som det är idag kan jag ju ändå inte låna eller hyra bil då jag är fullständigt körkortslös.
Jag lär ändå få införskaffa en bil av den något större modellen, eller högre åtminstone, då det redan idag är en aning problematiskt för mig att ta mig ur låga bilar.
Jag har svårt att tänka mig att jag ens skulle hamna i sådana situationer där jag behöver låna eller hyra en bil och om jag väl skulle finna mig själv i en sån situation får jag väl lösa det på annat sätt. Låta någon annan köra t.ex.
Jag ska avvakta bilskolornas svar och sen får vi se hur jag gör.
Jag ska fylla i det formulär som jag skrev ut för ett år sen ungefär från Försäkringskassans hemsida. En ansökan om bidrag till körkort.
Jag vet inte varför det blivit liggande så länge. Jag skickade in en stipendiumansökan förra året och beviljades 10 000 kronor i bidrag till körkort. 10 000 som utbetalas i efterhand i utbyte mot uppvisande av kvitton och med enda krav att kvitton måste inkomma inom två år. Efter detta har jag övningskört en gång. EN.
Sen kom jag av mig. Det känns som att det inte är någon ide, som att jag ändå kommer misslyckas så det är lika bra att ge upp direkt.
Men jag VILL ju ha körkort. Jag VILL kunna ta mig själv till och från jobbet även under vintern när vägarna är glashala. Jag vill inte vara beroende av andra i den mån jag kan undvika det.
Jag tycker allt känns så rörigt när jag sitter i bilen. Jag blandar ihop pedaler och blir mer och mer nervös.
Varför kan det inte bara vara lätt att ta körkort? Lätt och billigt.
Jag har skickat mejl till två bilskolor nu med en förfrågan om det brukar vara någon nämnvärd prisskillnad mellan att skaffa körkort för automat eller manuell bil.
Jag vet att folk i regel tycker att man bör skaffa körkort för manuella bilar för att underlätta ifall man behöver låna eller hyra bil etc.
Men som det är idag kan jag ju ändå inte låna eller hyra bil då jag är fullständigt körkortslös.
Jag lär ändå få införskaffa en bil av den något större modellen, eller högre åtminstone, då det redan idag är en aning problematiskt för mig att ta mig ur låga bilar.
Jag har svårt att tänka mig att jag ens skulle hamna i sådana situationer där jag behöver låna eller hyra en bil och om jag väl skulle finna mig själv i en sån situation får jag väl lösa det på annat sätt. Låta någon annan köra t.ex.
Jag ska avvakta bilskolornas svar och sen får vi se hur jag gör.
Kommentarer
Trackback
